Så tungt att vakna upp till ett brunt och blått Sverige. Främlingsfientlighet och materialism. Egoism och plånboksfrågor. Mona Sahlin var stor i nederlagets stund. Inget handlade om henne själv, allt handlade om de människor hon kämpat för hela livet, de som hamnat i utanförskap.

Trots allt glad att Miljöpartiet gått framåt stort. I mitt eget distrikt i Stockholm med plus 7,7% till 18,2%.

1) Valdeltagandet har ökat! Verkar bli 84 %.  

2) Vi kommer att ha en minoritetsregering.

3) Först: Sverigedemokraterna kom in i riksdagen och blir större än både KD och Centern.   Hur ska Alliansen hantera denna situation? Verkar helt oklart...

Största problemet är att vi återigen kommer att ha en regering som styrs av egoism, materialism och omänsklighet! Hur ska alla vi andra hantera det? Det finns egentligen bara ett sätt:  att engagera sig politiskt!

Glädjande är att mitt eget parti Miljöpartiet, som jag valarbetat för, vunnit terräng överallt. Både i riksdagen, kommunen och landstinget.   

Jag önskar nog inte att Miljöpartiet ska acceptera Reinfeldts inbjudan att samarbeta med dem, även om de skulle få igenom en del av sin politik, fr.a miljöpolitiken. 

En sak till: Mona Sahlin är en hjälte! Hon har betett sig som en verklig demokrat och betedde sig så även i nederlagets stund!

Det är enkelt. Valet gäller: Ska vi

                                        Skita i andra

                                        eller

                                        Bry oss om varandra?

 Du som har förtidsröstat kan rösta igen i dag/19:e om du ångrat dig. Då gäller din sista röst. Viktigast är att utnyttja den demokratiska rätten att rösta.

Om du inte hört/sett Stellan Skarsgård i Kungsan:

http://www.youtube.com/watch?v=YDThMGSfOq4

Allt gott till Dig!

Ps Jag blir alldeles vansinnig när jag ser Moderaternas arroganta annonsering på stora affischer : ¨Sveriges enda arbetarparti¨!!! Har de ingen egen identitet? Svaret är nej! De stjäl från både röda och gröna.  På frågan vilken människosyn han har, svarar Reinfeldt att människan vill jobba! Det var det enda han kunde säga om sin människosyn!!! Ds

Maud Olofsson tar glatt och gärna emot bidrag av staten till städning. Hon har en inkomst påp 139.000 i månaden. Men när det gäller att ge bidrag till livets nödtorft, fövandlas staten till ¨Bidragssverige¨. Det är alltså mycket bättre och finare att rika som inte har lust att städa själva får bidrag, än att den som pga sjukdom, eller arbetslöshet får möjlighet att äta och bo. Så ser det ut i Alliansens Sverige. Och värre blir det om de får 4 år till.

Sverige ägs av Kapitalet och Näringslivet! Se DN i dag!

Sahlin är den politiker i dag, som har mest erfarenhet av att regera Sverige. Hon är den politiker, som stått pall för både personliga kriser och regeringskriser. Det var Sahlin som skickades fram av Göran Persson för att ta smällen under 90-talskrisen. Har någon annan politiker utsatts för fler påhopp och mediedrev - och kommit tillbaka?

Vill man ha en statsminister som man kan lita på står pall i kriser - finns ingen bättre än Sahlin.

Sahlin har visat att hon trots ett ¨mjukt¨ ledarskap - till skillnad från Perssons ¨peka-med-hel-ahanden-ledarsakap¨ - lyckas komma fram till gemensamma beslut och samsyn.

Själv skulle jag utifrån min politiska ideologi se Wetterstrand som statsminister, men jag är övertygad om att Sahlin ändå är den bästa på den posten.

Hade Högerns fått styra hade vi levt i ett 1800-tals/Talibansamhälle, utan kvinnlig rösträtt mm. Här följer några axplock ur Högerns/Moderaternas kamp mot rättvisa och välfärd:

1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1919: Nej till kvinnlig rösträtt.

1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.

1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.

1927: Nej till folkskolereform.

1931: Nej til sjukkassan.

1933: Nej till beredskapsarbete.

1934: Nej till a–kassa.

1935: Nej till höjda folkpensioner.

 1938: Nej till två veckors semester.

 1941: Nej till sänkt rösträttsålder.

1946: Nej till fria skolmåltider.

1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.

1947: Nej till allmänna barnbidrag.

1951: Nej till tre veckors semester.

1953: Nej till fri sjukvård.

1959: Nej till ATP.

1960–talet: Ja till apartheid: Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.

1963: Nej till fyra veckors semester.

 1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.

1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.

1974: Nej till fri abort: Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18:e graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.

 1976: Nej till femte semesterveckan.

1983: Nej till löntagarfonderna.

1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.

1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU: EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.

2003: Ja till Irakkriget: Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom moderaterna.

2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.

 2006: Nej till gröna jobb.

2006: Nej till sex timmars arbetsdag.

2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.

2006: Nej till höjd a- kassa.

2006: Ja till sänkt a-kassa.

2006: Nej till höjd sjukersättning.

2007: Ja till sänkt sjukersättning.

Kopiera gärna sanningen och klistra in den på din egen blogg

(Källa: Carola Westerlund, Facebook)

   Häromdagen hörde jag Maud Olofsson säga i radio att låginkomsttagarna hade fått mest i skattesänkning. Det var oklart om hon menade jobbskatteavdraget eller alla skattesänkningar.   (De lata) svenskarna skulle uppmuntras att arbeta mer. (Trots att vi har nästan 9% arbetslöshet). Därför skulle de arbetande uppmuntras med ett jobbskatteavdrag. Det gjordes progressivt i stället för att ge samma summa till alla strävsamma arbetande svenskar. D.v.s mer avdrag för den som tjänar mer och mindre till den som tjänar mindre. Helt i enlighet med Alliansens( läs Moderaternas)  politik. Ideologi har de ju ingen, de stjäl både rött (¨nya arbetarpartiet¨) och grönt (¨gröna moderaterna¨).

Så här ser verkligheten ut: den som har en inkomst på 16.000:- får 574:- mindre i jobbskatteavdrag än den som tjänar 30.000:-

Än värre blir det när det kommer till övriga skattesänkningar (och då har jag inte räknat med slopad förmögenhetsskatt och fastighetsskatt). Den som tjänar 50.000:- har fått 1.748:- mer i plånboken än den som tjänar 20.000:- Maud Olofsson ljuger alltså! Och alla andra i Alliansen som påstår att låg- och meddelinkomsttagarna fått mest. 50.000:- kan väl knappast kallas låg inkomst.

Men värst av allt är, att det är de sjuka och arbetslösa som fått betala med sänkta ersättningar, indragen sjukpennning och utförsäkring.  En del har för första gången i sina liv fått söka sig till Socialtjänsten för bidrag. Andra har betalat med sina liv, när de inte orkat med både sjukdom och att bli av med sin försörjning.  Av Moderaterna var det väntat, men de övriga i Alliansen borde skämmas!!!

Lena Andersson har alltid förmågan att säga något - ibland självklart för några av oss- men på ett helt annat och jättebra sätt. Här kommer ett smakprov ur artikeln.

¨Det har blivit ett mantra att regeringen skött ekonomin exceptionellt bra. Detta trots att vår BNP i fjol sjönk med fem procent, mer än övriga Europas och dubbelt mot USA. Enligt SCB var 2009 det sämsta året för svensk ekonomi sen andra världskriget. Arbetslösheten är 8,5 procent. Hur kan detta betecknas som framgångsrikt? När enstaka oppositionspolitiker påpekar saken och att det är de stora överskotten från tidigare som räddat ekonomin avfärdas det med förlöjliganden.¨